Opiníaun

Observasaun Período Kampaña No Eleisaun Presidensial 2022

 

Hosi: Moisés Vicente

Introdusaun

Artigo ida ne’e analiza kona-bá observasaun período kampaña eleitorál no eleisaun presidensial primeiru volta, nomos Lei-Inan konstituisaun da República Democrática de Timor-Leste. Nasaun República Democrática de Timor-Leste (RDTL) adopta sistema Semi-Presidensial no sistema Demokrasia. Iha sistema Semi-Presidensial iha nia orgaun soberania hat (4), maka Presidente da República (PR), Parlamentu Nasional (PN), Governo no Tribunal Rekursu (TR). Saida maka lia fuan Demokrasia?. Demokrasia mai husi lian Yunani, Demos katak Povu, Cracy katak regulamentu ka husi role by. Demokrasia katak nain maka povu hodi kontrola ukun nain sira ne’ebe ukun durante tinan lima nia laran, iha buat ruma ladiak bele troka fali ho ema seluk. A democracia é uma forma de Governo em que todos os cidadãos têm direitos iguais para tomar decisões que podem mudar suas vidas. A democracia permite que os cidadãos participem-diretamente ou por meio de representantes-na formulação, desenvolvimento e elaboração de leis. Iha ne’ebé tuir teoria Abraham Lincoln hatete katak A democracia é um sistema de Governo organizado pelo povo, pelo povo e para o povo. Timor-Leste adopta ona sistema Demokrasia tenke liu husi povu maka deside hili nia ukun nain sira ne’ebé hakarak tur iha kadeira manas hanesan Prezidente Republika (PR) tenke liu husi dalan Eleisaun Prezidensial. Kada tinan lima povu maka tenke nain ba Demokrasia atu hili Prezidente da Republika, hili ba eleisaun Parlamentar no hili ba eleisaun Xefe do Suco sira.

Iha Timor-Leste mos halo ona Eleisaun Presidensial ba dala 5, depois Timor-Leste hetan nia Restaurasaun RDTL iha 20 Maiu 2002 liuba. Ba Dahuluk Eleisaun Presidensial iha fulan April 2002-2007 povu fó fiar ba, José Alexandre Kay Rala Xanana Gusmão. Daruak Eleisaun Presidensial tinan 2007-2012 povu fó fiar ba, Dr. José Manuel Ramos Horta. Datoluk Eleisaun Presidensial tinan 2012-2017, povu fó fiar ba, José Maria Vasconcelhos “Taur Matan Ruak”. Dahaat Eleisaun Presidensial tinan 2017-2022 povu fó ba, Dr. Francisco Guterres “Lú-Olo”. Dalima Eleisaun Presidensial segundo ronde agora dadaun sei mai iha loron 19 Abril 2022 povu sei fiar metin no povu sei fó votos konfiansa ba Presidente Republika foun maka Dr. José Manuel Ramos Horta ba mandatu 2022-2027. Entre kandidatu Prezidente Republika nain rua ne’e, se maka manan ita hotu nia Prezidente da Repúblika tinan liman ne’e nian.

Baze Legal ba Eleisaun Presidensial 2022

Atual Presidente da República (PR), Dr. Francisco Guterres “Lú-Olo” fó sai iha Jornal da República, Decreto do Prezidente Republika no. 2/2022 de 15 de Janeiru kona-bá  Marca a data para a eleição para Presidente da Repúblic. Nos termos da alínea c) do artigo 86.º da Constituição da República Democrática de Timor-Leste, relativamente aos outros órgãos, compete ao Presidente da República marcar, nos termos da lei, o dia das eleições para o Presidente da República e para o Parlamento Nacional. Por sua vez, determina o artigo 12.º da Lei Eleitoral para o Presidente da República, aprovado pela Lei n.º 7/2006, de 28 de dezembro e alterada pela Lei n.º 5/2007, de 28 de março, pela Lei n.º 8/2011, de 22 de junho, pela Lei n.º 2/2012, de 13 de janeiro, pela Lei n.º 7/2012, de 1 de março, pela Lei n.º 4/2017, de 23 de fevereiro e pela Lei n.º 15/2021, de 14 de julho, o Presidente da República, consultados o Governo e os partidos políticos com assento parlamentar, fixa, por decreto, a data da eleição do Presidente da República com a antecedência mínima de sessenta dias. Se nenhum dos candidatos obtiver mais de metade dos votos validamente expressos procede-se a uma segunda votação, sendo que essa segunda votação, conforme resulta do n.º 2 do artigo 12.º da Lei Eleitoral para o Presidente da República, se realiza no trigésimo dia subsequente ao da primeira votação e não carece de convocação mediante decreto presidencial. Face ao supra exposto, o Presidente da República, nos termos do disposto da alínea c) do artigo 86.º da Constituição da República Democrática de Timor-Leste, conjugado com o artigo 12.º da Lei n.º 7/2006, de 28 de dezembro, na sua atual redação, decreta: As eleições para o Presidente da República são marcadas para o dia 19 de março de 2022.

Husu Presidente da República Eleitu Husi Povu La’o Tuir Konstituisaun da RDTL

Iha sorin seluk, papel Presidente da República ne’e klaru wainhira povu fó fiar ona ba Prezidente Republika eleitu foun no halo tuir no hatur ona iha lei Inan Konstituisaun da RDTL Artigu 74, hatete katak 1. Prezidente-Repúblika maka Xefe-Estadu, símbulu no garantia independénsia nasionál no unidade Estadu nian, no instituisaun demokrátika sira-nia funsionamentu regulár. 2. Prezidente-Repúblika maka Komandante A’as liu Forsas Armadas nian. 1. O Presidente da República é o Chefe do Estado, símbolo e garante da independência nacional, da unidade do Estado e do regular funcionamento das instituições democráticas. 2. O Presidente da República é o Comandante Supremo das Forças Armadas. Antes atu sai Prezidente Republika, iha Konstituisaun da RDTL iha Artigu 75 hatete nune’e 1. Bele tuir kandidatura ba Prezidente Repúblika sidadaun timoroan sira-ne’ebé, iha ilas hotu tuirmai ne’e: a) Sidadaun nanis; b) Iha tinan mínimu 35; c) Ho kapasidade di’ak; d) Ne’ebé hetan proposta husi sidadaun hili-na’in mínimu nain rihun lima. 2. Prezidente-Repúblika kaer mandatu too tinan lima nia laran no ninia knaar remata wainhira Prezidente foun simu pose. 3. Prezidente-Repúblika nia mandatu bele hetan renovasaun dala-ida de’it. Hotu ida ne’e maka povu mos sei ba tuir eleisaun hodi vota iha kada centru votasaun nian iha Artigu 76 (Eleisaun) 1. Atu sai Prezidente-Repúblika, sei hili tuir sufrájiu universál, livre, diretu, sekretu no idaidak. 2. Eleisaun Prezidente-Repúblika nian banati tuir sistema manán ho votu barakliu husi votu hotu-hotu ne’ebé válidu, la sura votu ne’ebé la válidu. 3. Wainhira kandidatu sira hetan votu hanesan, sei hala’o fali eleisaun dala ida tan, liu tiha loron tolu nulu husi loron votasaun ida foin liu bá kotuk. 4. Iha eleisaun da rua, kandidatu na’in rua ne’ebé hetan liu votu no la hasai sira-nia kandidatura mak bele tuir.

Wainhira povu fó fiar ba kandidatu Presidente Republika ne’ebé maka povu konfiansa ba liga ho Artigu 77 (Simu knaar no juramentu), 1. Prezidente-Repúblika sei simu investidura husi Prezidente Parlamentu Nasionál nian no simu pose, tuir serimónia públika, iha Deputadu no reprezentante órgaun-soberania sira seluk ninia oin. 2. Prezidente foun sei simu pose iha loron ikus Prezidente-Repúblika tuan ninia mandatu, eh Prezidente nia tuur-fatin mamuk hela karik, Prezidente foun sei simu pose iha loron ualu liutiha loron publikasaun rezultadu eleisaun nian. 3. Iha atu-ofisiál investidura, Prezidente-Repúblika sei halo juramentu tuir mai ne’e: “Ha’u jura ba Maromak, ba Povu no ba ha’u-nia onra katak ha’u sei halo tuir loloos knaar ne’ebé ha’u simu, halo tuir no haruka halo tuir Lei-Inan no lei-oan sira no fó ha’u-nia kbiit no kapasidade tomak atu tuba-netik no hametin ukun an rasik no unidade nasaun nian.” Artigu 78 (Inkompatibilidade), Prezidente-Repúblika labele iha kargu polítiku seluk eh knaar públiku iha nivel nasionál no mós, iha kazu seluk, hala’o knaar privadu. Artigu 79 (Hatán ba krime no obrigasaun ba konstituisaun) 1. Prezidente-Repúblika sei iha imunidade wainhira hala’o ninia knaar. 2. Prezidente Repúblika sei hatán ba Tribunál Supremu Justisa nian, kona-ba krime ne’ebé akontese wainhira hala’o nia knaar, no mós violasaun momoos no boot kona-ba nia obrigasaun Konstitusionál 3. Sei hahú prosesu ne’e iha Parlamentu Nasionál tuir proposta husi baluk-lima ida (1/5) ho deliberasaun aprovadu tuir maioria baluk-tolu rua (2/3) husi Deputadu hotu-hotu. 4. Plenáriu Tribunál Supremu Justisa nian mak sei fó-sai sentensa iha prazu másimu loron 30 nia laran. 5. Kondenasaun ne’e katak Prezidente nia knaar remata ona no mós labele eleitu fali tan. 6. Krime balu ne’ebé la kona-ba hala’o knaar nian, Prezidente-Repúblika sei hatán mós iha Tribunál Supremu Justisa nian, ne’ebé iha kazu kondenasaun sei hetan hanesan hakotu Prezidente nian knaar wainhira nia hetan kondenasaun tama kadeia. 7. Iha kazu fó-sai ona iha númeru uluk ba, Parlamentu Nasionál mak sei hola inisiativa harii fali imunidade konforme lia-banati iha númeru 3 Artigu ne’e nian.

Artigu 80 (Auzénsia) 1. Prezidente-Repúblika labele sai husi territóriu nasionál se la iha konsentimentu Parlamentu Nasionál nian eh, Parlamentu la halibur karik, tenki hetan konsentimentu husi Komisaun Permanente. 2. La kumpre regra iha no.1 hanesa determina iha artigu ne’e karik, nia sei bele lakon ninia kargu, tuir lei haruka iha artigu nia regra uluk ba. 3. Wainhira atu halo viajen partikulár, ho durasaun lato’o loron sanulu resin lima, la presiza husu lisensa ba Parlamentu Nasionál, maibé, Prezidente-Repúblika tenke hato’o koñesimentu ba Parlamentu Nasionál. Artigu 81 (Renúnsia ba mandatu) 1. Prezidente-Repúblika bele haruka mensajen ba Parlamentu Nasionál atu renunsia husi nia mandatu. 2. Renúnsia ne’e sei sai efetivu wainhira Parlamentu Nasionál simu ona koñesimentu liu husi mensajen, maski ikus mai mak foin fó-sai iha jornál ofisiál. 3. Wainhira Prezidente-Republika renunsia ninia kargu, nia labele kandidatu fali iha eleisaun Oin mai, nune’e mós iha tinan lima nia laran tuir kedas ninia renúnsia. Artigu 82 (Mate, Renúnsia ka Inkapasidade Permanente) 1. Prezidente-Repúblika mate, renunsia ka iha inkapasidade permanente karik, Prezidente Parlamentu Nasionál nian mak sei hala’o daudauk ninia knaar tomak, wainhira simu tiha pose iha Deputadu no representante órgaun soberania seluk tan sira-nia oin, sei simu nia investidura husi Prezidente Parlamentu Nasionál nian ne’ebé sei kaer dadauk kargu ne’e. 2. Tribunál Supremu Justisa nian maka sei deklara inkapasidade permanente no nia mak sei verifika Prezidente-Repúblika nia mate ka lakon kargu. 3. Eleisaun ba Prezidente-Repúblika foun tan mate, renúnsia, inkapasidade permanente tenke halo iha loron sianulu nia laran liutiha, verifikasaun ka deklarasaun. 4. Sei foti fali Prezidente-Repúblika ida ho mandatu foun. 5. Prezidente eleitu lakohi simu karik kargu, mate tiha ka hetan inkapasidade permanente, lia-banati artigu ida ne’e nian sei aplika tan fali.

Artigu 83 (Kazu exesionál sira) 1. Tan mate, renúnsia ka inkapasidade permanente ne’ebé akontese iha situasaun exesionál hanesan funu eh emerjénsia naruk, eh hetan susar kona-ba orden téknika eh materiál, ne’ebé define tuir lei, no labele hala’o eleisaun Prezidente-Repúblika tuir sufrájiu universál hanesan iha Artigu 76, Parlamentu Nasionál nian maka sei hili ida husi sira-nia leet atu sai nu’udar Prezidente, liu tiha loron 90 tuirmai nia laran. 2. Iha kazu temi tiha ona iha númeru ida liubá ne’e, Prezidente-Repúblika eleitu sei kumpre de’it tempu ne’ebé falta ba mandatu atu hotu, hafoin nia bele kandidata an ba eleisaun ida be tuir mai. Artigu 84 (Substituisaun no interinidade) 1. Wainhira iha impedimentu temporáriu ba Prezidente-Repúblika, Prezidente Parlamentu Nasionál mak sei hala’o ninia knaar eh, ida-ne’e labele karik, ninia substitutu. 2. Mandatu nu’udar Deputadu husi Prezidente Parlamentu Nasionál ka ninia substitutu ninian, sei suspende kedas iha tempu ne’ebé Prezidente hala’o, nu’udar substituisaun ka kaer daudauk, Prezidente-Repúblika nia knaar. 3. Wainhira nu’udar Prezidente-Repúblika, substitutu ka interinu, Deputadu nia knaar sei Ema seluk mak kaer, halo tuir rejimentu Parlementu Nasionál nian. No kontinuasaun iha Artigu 85 Kompeténsia Rasik, 86 Kompeténsia kona-ba órgaun sira seluk, 87 Kompeténsia kona-ba relasaun internasionál, 88 Promulgasaun no Vetu, 89 Asaun Prezidente Interinu nian, 90 Konsellu-Estadu, 91 Kompeténsia, organizasaun no funsionamentu Konsellu-Estadu nian.

 Observasaun Iha Kampaña Eleitorál no Eleisaun Presidensial Loron 19 Marsu 2022

Iha parte seluk, tuir hakerek nain nia observasaun no monitorizasaun hahu husi período kampaña eleitoral no ba to’o iha Eleisaun Prezidensial iha 19 Marsu 2022. Iha tempu kampaña ne’e hahu primeiru kandidatu Prezidente Republika  sira hamutuk 16 ne’e, ida-idak tenke hala’o nia kampaña bazei ba oráriu kampaña ne’ebé fó sai husi Comisaun Nasional Eleisaun (CNE). Nune’e kandidatu PR sira komesa ba halo kampaña ba sidadaun sira iha teritoriu nasional Timor laran nomos iha rai estranjeiru ka diaspora sira, no kandidatu PR balu halo kampaña liu husi media sosial deit, media RTTL.EP, GMNTV, Radio Timor-Leste, jornais sira, fahe brosura. Iha tempu kampaña ne’e kandidatu PR sira balu halo deit dor to dor, balu koalia iha kampu futebol sira. Durante kampaña ne’e mos, lei eleitoral bandu, labele lori labarik sira labele partisipa iha kampaña kandidatur PR nia, maibé iha tereñu sidadaun balu kontinua lori nia oan sira mai tuir ka partisipa iha kampaña politika kada kandidatu Prezidente Republika ida-idak nian.

Kandidatu PR balu husi númeru 6, Dr. Francisco Guterres “Lú-Olo no kandidatu PR númeru 14 ladun koalia programa maibé barak liu maka sukit malu probema pasadu nian. Exemplu kandidatu PR numeru 6, Dr. Francisco Guterres “Lú-Olo, halo kedan ataka iha palku kampaña nia liu-liu Irmão ka Camarada José Nakfilak ataka no soe lia makas ba maun Xanana ho kandidatura PR, númeru 14, Dr. José Ramos Horta, lori ho musika sira Artista Césario nia ho nia titlu “Mean Manan Metin.., Mutin Baku Fila Sayang…”. No musika sira seluk husi kandidatu PR, númeru 14, José Ramos Horta, balas fali dehan “Mean tidin kidun…”, ne’ebé fó sai iha chanel Youtube barak los.  Wainhira halo kampaña iha munisipiu sira sempre sukit malu problema pasadu, ida-idak sura nia kolen. Musika ida ne’e tuir hakerek nain hare’e no observasaun katak nakonu ho tendensia abuza malu ema seluk hodi la gosta ba kandidatu PR, Dr. Jose Ramos Horta nia. Dala ruma  sidadaun sira ne’ebé tuir kampaña halo kontenti kandidatu PR sira balu deit. Maibé sidadaun sira ferik, katuas no joventude sira, ema ho difisiente matan agora matenek los, dala ruma iha kampaña sira hanesan ne’e balu ninia hakarak ne’e ROMANTIS deit (Rombongan Makan Gratis) buka rame deit. Sa tan kandidatu PR balu la koalia programa ba tinan lima nia ne’e atu halo saida?. No kandidatu feto PR balu, nia manan karik sei sobu ka hatun Parlamentu Nasional. Husi Observasaun ba kampaña eleitorál no eleisaun presidensial nia primeiru ronde maka husi Observador/Monitorizador Nasional sira hanesan Comissão Nacional de Eleições (CNE), Provedoria Direitus Humanos e Justisa (PDHJ), OIPAS, Fundasaun Mahein (FM), no Observador Internasional Uniaun Europea, CPLP no seluk-seluk tan.

Hare husi rezultadu provisoriu primeiru volta nian katak tuir dadus husi rezultado ne’ebé hakerek nain asesu iha media Lafaek News asesu iha Tribunal Rekursu (TR), Kandidatu PR, Isabel da Costa Ferreira hetan votus 4.219 (0.6%), Hermes da Costa Correia Barros 8.030 (1.2%), Maria Ângela Freitas da Silva 711 (0.1%), Rogeiro Tiago de Fátima Lobato 2.058 (0.3%), Anacleto Bento Ferreira 13.204 (2.0%), Dr. Francisco Guterres “Lú-Olo” 144.282 (22.1%), Maria Helena de Jesus Pires (Milena Pires) 5430 (0.8%), Tito da Costa Cristóvão (Lere Anan Timur) 49.314 (8.6%), Armanda Berta dos Santos 56.690 (8.7%), Anteiro Bendito da Silva 1.562 (0.2%), Constâncio da Conceição Pinto 2.520 (0.4%), Virgílio da Silva Guterres 1.720 (0.3%), Martinho Germano da Silva Gusmão 8.598 (1.3%), Dr. (José Manuel Ramos Horta 303.477 46.6%), Felisberto Araújo Duarte 2.709 (0.4%), no mos Mariano Assanami Sabino hetan votus hamutuk 47.334 no (7.3%). Dadus rezultadu Eleisaun Prezidensial, eleitores Inscritos hamutuk 859.631, Eleitores votantes 664.106, Taxa partisipasaun 77.26%, Votos validos 651.859 (98,16%), Votos branco 3.743 (0.56%), votus nulos 8.386 (1.26%), Votos Rezeitados 65 (0.01%).

Los duni tuir hakerek nain nia hare’e, saida maka rezultadu iha kampaña husi kandidatur PR 16 ne’e, sidadaun sira ferik, katuas no joventude sira, ema difisiente matan ba tun direitu iha centru votasaun iha territoriu nasional Timor laran no iha dispora (rai liur) sidadaun sira barak liu maka hakarak vota ba kandidatu PR, Dr. José Manuel Ramos Horta manan PR iha ne’ebé ho nia votus 303.477×100/664.106 no  hetan 46,6% no Dr. Francisco Guterres “Lú-Olo” mos manan no hetan deit votus 144.282×100/664.106 no hetan 22,1%. Husi rezultadu provizoriu apuramentu nasional husi Comissão Nacional de Eleições (CNE) hatudu laiha kandidatu PR ida ne’ebé atinji metade votu ho validu 50%+1, hodi eleitu ba Prezidente Republika iha primeira volta. Maibé entre kandidatu PR husi 16 ne’e so kandidatu nain rua maka pasa ba segunda volta maka kandidatur PR 1. Dr. José Manuel Ramos Horta no 2. Dr. Francisco Guterres “Lú-Olo”, iha tempu badak sei hahu halo nia kampaña Segundo volta hahu 2 Abril to’o 16 Abril 2022, no votasaun ba eleisaun PR iha 19 Abril 2022.

 Rekomendasaun

 Iha lidun seluk, lei eleitóral hatete katak sidadaun hotu-hotu iha direitu atu ezerse sira nia direitu atu ba vota bazeia ba kartaun eleitóral ne’ebé rejistadu ona. Periódu Eleisaun Prezidénsial 2022, Sekretariu Tekniku Administrasaun Eleitoral (STAE) loke rejistrasaun ba sidadaun hotu-hotu atu vota iha sentru paralelu ne’ebé STAE estabelese ona iha Dili, nune’e bele vota iha sentru Paralelu sira, kuandu la iha tempu atu halaó viajen ba munisípiu ka suku sira ne’ebé rejistadu kartaun eleitóral ba. Kontinua husi mos iha STAE sei la hala’o rejistu foun ba eleitor sira ne’ebé atu vota iha sentru votasaun paralelu iha eleisaun segundu volta, no mantein nafatin rejistrasaun iha primeira volta ne’ebé rejistadu. Situasaun ida ne’e sei hamenus taxa partisipasaun iha eleisaun segunda volta nian. Bainhira sidadaun sira ne’e kontinua ba sira nia suku ida-idak tuir kartaun eleitóral, sei mosu risku sira nee afeta ba ema seluk nia vida. Sidadaun barak mak la iha konsiensia atu ba tuir eleisaun, tamba sei halo gastu barak halo viajen husi sidade Dili ba sira nia Suku.

Husu mos ba STAE ba futuru mai prepara mos kontinua ba ema ho difisiente matan susar tebes atu hare voletim de votos iha centru votasaun. Husu mos ba parte Governo nia mos atu hare iha futuru mai parte infraestrutura sira hanesan Estrada ladun diak, ponte balu mos laiha, telekomunikasaun ladun iha, eletrisidade fatin balu ladun iha area rurais iha Munisipiu balu liu-liu iha Suku balu no iha Aldeia balu sei kontinua susar tebes duni. Rekomenda ba STAE no CNE, iha pasiente barak mak la ezerse nia direitu ba vota iha eleisaun primeiru volta, tan ne’e husi STAE no CNE atu hadia atendimentu iha Ospital sira, nune’e pasiente sir abele ezerse sira nia direitu ba vota iha eleisaun segunda volta.

Atu taka, apresia mos ba Komando Jeral Polísia Nasional Timor-Leste (PNTL) ho nia membru Ekipa PNTL tomak inklui FALINTIL-Forsa Defesa Timor-Leste (F-FDTL), no instituisaun Polísia Nasional Timor-Leste ne’ebé durante ne’e garante ona seguransa masimu ba kampaña eleitorál no iha eleisaun Presidensial to’o anunsia rezultadu iha Tribunal Rekursu. Mesmu durante fulan ida ita nia rai doben Timor realiza no hala’o ninia demokrasia hodi hili Prezidente Republika foun, jeralmente situasaun lao diak no hakmatek tanba hetan seguransa masimu husi Polísia Nasional Timor-Leste. Maske iha krime eleitoral balu akontese durante kampaña eleitorál iha munisípiu balun hanesan Munisípiu Viqueque, Munisípiu Baucau, Munisípiu Manufahi no iha kapital Dili, maibé ida ne’e la impede prosesu Eleisaun Prezidensial. Hein katak instituisaun PNTL iha kampaña eleitorál ba segunda volta no eleisaun presidensial segunda volta sei diak liu tan kontinua hatudu profesionalismo ba nia povu.

*Hakerek Na’in: Alumni Universidade da Paz-(UNPAZ), Faculdade de Direito no Institutu Superior Cristal-Departemento Sociologia no Ativista. Artigo ida ne’e larepresenta institusaun ne’ebé hakerek na’in haknar ba, maibé idea no argumentu sira ne’ebé lekar iha artigu ne’e nudar opinião pesoál. Iha sujestaun ruma bele haruka iha telefone +67077291406 ou e-mail: moisesvicente59@yahoo.com

Show More

Related Articles

Back to top button
error: !